kemil

Hette Fredrik.

Jag träffade honom sommaren när jag skulle fylla 15 år, på badplatsen i Immeln.
När man är 15 år och förälskad, så blir man nog ofta kär i utseendet,
 och inte i personen.
Det var precis vad jag blev,
han var en lång, mörkhårig, snygg fotbollskille med vältränad kropp.
Det var det enda jag såg...

Vi var tillsammans i tre månader, sen gjorde han slut med mig för att jag
inte tyckte om fotboll!
Haha! Ja ni hör ju själva...
Men jag var helt förkrossad. Kommer ihåg hur ledsen jag var...
Tänk vad korkad man var när man var liten, och ändå så tyckte
man att man var hur smart och vuxen som helst.
Men såhär i efterhand så ser man ju allt på ett annat sätt.
Hans familj var jättekonstig, hans mamma hade inte alla hönsen i hönsgården
och hans pappa var alkoholist och ville inte veta av honom.
Hans lillebror hade ADHD och var en pärs!
Det var min första kärlek det.



Det förflutna har gjort mig till den jag är idag,
tänk att allt som går fel gör att allt i slutändan blir rätt...